Fjättrad vid ett lik

EU blir värre för varje dag

BRUSSELS. EU befinner sig i en förgörande kris, men ceremonierna fortsätter med allt stelare leenden. Den 1 juli togs EU:s roterande ordförandeskap över av Cypern, ett respektabelt europeiskt land som under decennier var gömställe för svarta miljarder från Ryssland och Serbien. Den dag då Cypern sträckte fram tiggarpåsen mot EU, höll ett av organisationens organ ett symposium i Nicosia om kvinnorepresentation i handikappidrotten.

Samma dag som det rapporterades att Grekland är i desperat behov av ytterligare 400 miljarder dollar i ett tredje stimulanspaket för att inte kollapsa före utgången av augusti, garanterar kommissionären Michel Barnier att blinda EU-medborgare ska ha samma tillgång till att läsa böcker som de seende har.

Det tog EU 19 toppmöten att komma fram till den inofficiella slutsats som fler och fler öppet artikulerar: att Grekland måste ut ur euro-zonen. Det de grekiska politikerna trodde att de kunde hota med, ber man dem nu lova. Greklands ekonomi kommer i år att krympa med 7 och inte som beräknat 5 procent. Före utgången av 2014 måste deras budgetunderskott ner till 3 procent av BNP. Skulden måste minskas till 120 procent av BNP år 2020. Men trojkan EU, IMF och Europeiska centralbanken flög nedbrutna hem från sitt senaste besök. I stort sett ingenting hade hänt.

Grekerna ritar fortfarande Hitlermustasch på Angela Merkel, samtidigt som fler och fler tyskar tycker att de har betalat tillräckligt nu. En undersök-ning visar att nästan 60 procent av de 18-24-åriga tyskarna inte tror på eurons framtid och därför knappast vill kasta goda pengar åt de dåliga. Tyskland förlorar mindre om Grekland rasar ihop utanför euron än inuti den.

Adios Milliardos! stod det nyligen i Bild Zeitung som svar på frågan: Fru Kansler: Får vi någonsin våra pengar tillbaka? Här var det dock Spanien som avhandlades nästa land som befaras störta samman och snubbla ut ur euro-zonen. Grekland är ett Lilleputtland jämfört med EU:s femte största ekonomi. Men om Spanien i värsta fall behöver hjälp på samma sätt som Grekland, kan det handla om 650 miljarder euro. Till Spaniens problem ska läggas att landets 17 väldigt självständiga regioner måste återbetala sina skulder på 35 miljarder euro före årets slut och förväntas be om stödpaket från Madrid.

Precis som Spanien har även Italien miljarder på spel i Grekland. Men medan spanjorerna diskuterar smärtsamma reformer, går debatten i Italien mer ut på när och hur tyskarna ska komma och rädda dem, om man ska tro de tyska reportagen.

I Italien befinner sig tio storstäder på ruinens brant. Sicilien har en skuld på 40 miljarder kronor, men i Italien är inte självstyret större än att president Prodi nyligen tvingade Siciliens guvernör att lova att inte ställa upp i nästa val.

Näst efter Tyskland räknas Storbritannien nog som det mest usla och osolidariska landet i EU.

Men på andra sidan kanalen är inga uppoffringar i sikte. Kraven på en ny folkomröstning om förutsättningarna för fortsatt brittiskt medlemskap växer sig allt starkare i såväl Labour som de konservativa och de liberala, och motståndspartiet UKIP stormar fram i opinionsmätningarna. Det har gett regeringen mod att stå upp mot EU-kommissionens provokativa krav om att öka EU:s budget de kommande sju åren med 6,8 procent och i stället granska för att kunna rensa ut djungeln av EU-lagar.

De brittiska väljarna har tidigare låtit sig skrämmas med hot om ekonomisk isolering och fattigdom om de vågar försena kontinentens federala projekt, men det fungerar inte längre. Nu diskuterar britterna en mängd alternativ till det många menar är en franskdikterad, anti-anglosaxisk och i grunden antiliberal konstruktion.

Due an unexpected data loss parts of this article may have been corrupted in the recovery process. This may include, but not limited to, broken links, broken images and incorrect publishing date. Recovered articles are published by "Dispatch Archive".