Imamen som rakade av sig skägget

English Dansk

2005 var han talesman för 27 muslimska organisationer i Danmark och anförare av en grupp imamer som reste runt i Mellanöstern för att hetsa regeringarna och araben på gatan mot Danmark. Syftet var att tvinga det officiella Danmark att be om ursäkt för Jyllands-Postens publicering av de berömda 12 Muhammed-karikatyrerna 30 september samma år.

I dag ångrar Ahmed Akkari bittert sitt uppträdande den gången. Han ber om ursäkt till höger och vänster och har till och med sagt att nu mycket väl förstår den tidigare partiledaren för Dansk Folkeparti, Pia Kjærsgaard.

 

Anders Fogh Rasmussen, som var statsminister medan Muhammed-krisen utspelade sig, förklarade försiktigt att i Danmark råder pressfrihet. Staten varken kan eller vill styra pressen och staten har därför inget ansvar för vad pressen skriver och därmed inget att be om ursäkt för.

Men det imponerade inte på Ahmed Akkari och de andra danska imamerna och muslimska organisationerna som såg en möjlighet att skrämma Danmark till att ge upp sina dyrbaraste frihetsrättigheter och därmed kraftigt bidra till landets islamisering. Efter några månaders paus lade de fram sitt bevismaterial om de fruktansvärda övergrepp och kränkningar som muslimer över hela världen utsatts för i det förfärliga Danmark. Materialet var lögn och förbannad dikt. Som exempel på den danska diskursen hade upphovsmännen använt ett fotografi från en fransk grisgrymtar-tävling. Det innehöll också en teckning av en bedjande muslim som blev påsatt av en hund.

Budskapet gick hem. Danska beskickningar i Syrien och Libanon brändes ned och fler än hundra människor omkom under våldsamma demonstrationer runt om i den muslimska världen.

 

2008 reste Akkari till Grönland för att undervisa på en folkskola. Och där under de mörka kvällarna omgiven av is och berg satt han och läste de europeiska upplysningsförfattarna och den amerikanska oavhängighetsförklaringen. Och plötsligt insåg han att något var allvarligt fel med hans tidigare islamiska övertygelse och det han hade gjort.

Den tidigare helige mannen har också slutat gå i moskén. Till Ekstra Bladet (8 augusti) sa han att han inte besökt en moské på fyra år. Och vad tycker han om den nya stormoskén på Rovsingvej i Köpenhamn?

Jag vet att den moskén är en fasad för något som är knutet till politisk islam,  vilket jag är motståndare till. Den är en fasad för Muslimska Broderskapet, säger Akkari.

 

För Berlingske Tidende (4 augusti) förklarar den tidigare imamen, som nu har rakat av sig skägget, att islamismens principer bygger på tolkningar, men läggs fram som ultimativa sanningar. De olika tolkningarna viftas bort av folk som har intresse av att lägga fram saker och ting som absoluta sanningar. Islamiska Trossamfundet har en mycket stark tradition av detta. Jag respekterar inte de männsikor, som spelar rena och heliga, när det i själva verkeet handlar om en maktkamp, säger Akkari och tillägger: Kärnan i mitt uppror är att islamismens principer lägger monopol på en bestämd uppfattning om vad det är att vara religiös. Det är fel att ta monopol på de rätta åsikterna och handlingarna.

Bland de saker Ahmed Akkari i dag ångrar är att han under Muhammed-krisen hotade den danske muslimske politikern Naser Khader. Om den radikale politikern blev integrationsminister skulle man kanske skicka dit två killar och spränga hans departement i luften, sa Akkari den gången. Nu säger han att han gjorde bort sig med detta mycket grova skämt.

 

muhammed-kurt-westergaardAkkari har också vänt på en femöring i affären med Muhammed-karikatyrerna och särskilt i förhållande till Kurt Westergaard som i många år har tvingats leva med polisbevakning, och 1 januari 2010 utsattes för ett attentat.

Jag vill gärna formellt uttrycka en mycket djup ursäkt, om det räcker. För det du har varit med om. Personligen kan jag bara säga att jag har varit med om att tända en brasa på grund av de idéer jag själv var fången i. Det var helt rätt att publicera teckningarna, säger han i dag.

Kurt Westergaard, som gjorde den berömda teckningen av Muhammed med en bomb i turbanen, drack kaffe med sin gamla plågoande ett par dagar efter dennes omvändelse. Och Westergaard är full av lovord och förlåtelse. Jag tycker det är stort av Akkari. Han har gått från att vara en hård islamist till att bli en vänlig, mjuk och tolerant humanist, säger Kurt Westergaard.

 

Andra är inte lika förlåtande. Till exempel säger en annan av Jyllands-Postens Muhammed-tecknare, Franz Füchsel till tidningen B.T. (9 augusti):

Han [Ahmed Akkari] har varit en ond, ond man och hans förflutna kommer aldrig att glömmas bort.

Franz Füchsel tycker att det är förryckt att Ahmed Akkari genom att knäppa med fingrarna kräver att vi alla ska stryka ett streck över hans tidigare gärningar.

Kurt Westergaard sitter i rullstol, ganska svag i nerverna och med ett stort polisuppbåd bakom sig och vems fel är det det är Akkaris, säger Franz Füchsel. Han menar för övrigt att det är för sin egen vinnings skull den tidigare hardcore-imamen nu dricker kaffe med Kurt Westergaard.

Ahmed Akkari är en liten, opålitlig man som bara tänker på sin egen framgång, säger Franz Füchsel.

Bertel Haarder (V) Foto:Johannes Jansson

Inte heller hos den förre integrationsministern Bertel Haarder (Venstre) finns någon förlåtelse att få. Till Ekstra Bladet (9 augusti) säger Bertel Haarder att Ahmed Akkari har kostat Danmark mycket. Akkari och Det Islamiska Trossamfundet skapade skräck i danskarnas liv, säger den förre ministern, numera Folketingsledamoten.

Ingen har skadat Danmark så mycket som den mannen. Jag betraktar honom som helt igenom opålitlig och som en stor hycklare, säger Haarder och tillägger: Akkari var inte bara en medlöpare. Han sprang längst fram.

Jag tänker på honom varje gång jag reser och står på flygplatsen och ska ta av mig bältet och skorna, jag tänker på honom varje gång jag ser Naser Khaders livvakter och jag tänker på honom nu när Christiansborg måste säkras för 25 miljoner kronor. Jag förlåter honom aldrig.

Även om åsikterna går vitt isär vad angår djupet i Ahmed Akkaris omvändelse från rabiat muslim till påstådd demokrat och frihetsälskare och inte minst hans skäl för att ta detta steg, står det klart att något fundamentalt har förändrats i den danska diskursen om islam och den muslimska invandringen.

I flera tidningar hyllas den tidigare imamen för att han nu säger det som så kallade islamofober i åratal har hängts ut för att de sagt. Oavsett om Akkari senare skulle ångra sig och vända tillbaka till sina gamla hålllningar, så har han sagt det han sagt och islamkritikerna kan från och med nu fråga varför Akkari får säga det de själva inte får.

Till B.T. (29 juli) säger Akkari:

Jag har blivit mycket klokare. I dag förhåller jag mig mycket kritisk till hela tankesättet i den miljö jag själv representerade. Det är något fullständigt fel när allt uppfattas som en kamp mellan det goda och det onda, där man själv representerar det enda goda. Alla andra tankar uppfattas som ett angrepp som måste bekämpas, och det är farligt. Och så tillägger han: Jag har sett vad som sker med andra människor som tagit sig rätten att kritisera dessa människors värld och tolkning av islam, med tydlig adress till andra framträdande muslimer över världen som har mötts av dödshot och attentat efter kritik mot den sanna tron.

Till Jyllands-Posten (31 juli) säger han:

De [muslimerne] bör förstå att det land de nu bor i har en uppsättning regler som man ska hålla sig till. Om de inte är eniga med dem eller inte står ut med dem så måste de försöka hitta ett annat ställe som de lättare kan identifiera sig med.

Det påminner onekligen mycket om det som bland andra politiker från Dansk Folkeparti i åratal har sagt.

Och han vidhåller detta i Kristeligt Dagblad (6 augusti):

Det ska vara möjligt att säga vad man vill utan att vara rädd. Jag har inte lämnat islam, men jag är en sökande människa och det har jag rätt att vara. Det ska var möjligt att vara muslim utan att stå under social kontroll och tvång i Guds namn. I de muslimska miljöerna utövas press i namn av det rätta.

 

Om det inte handlar om så kallad taqqiya muslimers religiöst förankrade rätt att dölja sina sanna avsikter placerar dessa uttalanden Ahmed Akkari utanför islam. Enligt islams heliga skrifter och konkreta praxis genom 1400 år, är han hädanefter att betrakta som en avfälling.

Den stora frågan är därför om det politiskt korrekta Danmark, som i hög utsträckning stöttade Akkari och hans medsammansvurna när de attackerade yttrandefriheten, i framtiden kan använda honom till något.

Due an unexpected data loss parts of this article may have been corrupted in the recovery process. This may include, but not limited to, broken links, broken images and incorrect publishing date. Recovered articles are published by "Dispatch Archive".