Ledare: Journalistens tunga tid

Svenska Dagbladets förre chefredaktör, Mats Svegfors, som fram till oktober 2012 också var administrativ direktör för Sveriges Radio, är inte glad.
Kvalitetsjournalistiken trängs tillbaka i Sverige, skriver han i en debattartikel i Dagens Nyheter 10 februari. Denna tillbakagång framställs ofta som en nödvändighet, men det tycker inte Svegfors. Eroderingen av journalistiken är resultatet av konkreta beslut fattade av enskilda personer i makt- och förtroendeställning.

Och det ser onekligen illa ut, om han kastar en blick på den statistik med vilken Mats Svegfors inleder sina betraktningar.

Om man räknar det skrivna journalistiska innehållet i de två ledande svenska tidningarna Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, så har det åren 1992-2012 under en typisk dag minskat med 56 procent i Svenska Dagbladet och med 27 procent i Dagens Nyheter. Dagens svenska tidningsköpare kan alltså glädja sig åt betydligt färre journalistiska ord, än om han hade köpt tidningen för tjugo år sedan. Efterfrågan på kritisk, självständig journalistik avtar i snabb takt, konkluderar Mats Svegfors.

En annan möjlig förklaring till tidningarnas allt tunnare journalistiska utbud som Mats Svegfors inte nämner skulle kunna vara att ytterst få tidningar har någon kritisk, självständig journalistik att erbjuda, eftersom antalet ämnen man kan beskriva kritiskt utan att riskera att kallas rasist, fascist eller högerextremist, blir allt färre.

Allt vad den moderna svenska journalisten kan göra med ämnen som invandring, integration, islam, Israel, Obama, FN, EU, jordens uppvärmning, Västerlandets ondska, högerflygeln, onda män och snälla kvinnor, isbjörnar med mera är att upprepa de sedan länge vedertagna sanningarna. Och det kan avhandlas kort, eftersom det inte finns något att tvivla om eller undersöka.

Inget konstigt alltså, att de svenska tidningarna liksom deras pendanger i Danmark och andra länder kan klara sig med färre ord.

Vi närmar oss med snabba steg den punkt där det står mer att läsa i Dispatch International, trots att vi bara utkommer med åtta sidor i veckan.

Det beror för det första på att vi inte fyller spalterna med likgiltigheter och för det andra på att vi ger våra skribenter plats att berätta historier som man inte kan läsa någon annanstans.

Faktiskt är vi ganska nära Mats Svegfors ideal om kritisk, självständig journalistik. Även om vi tvivlar på att han tycker om resultatet.

Det finns anledning att hysa medkänsla med svenska journalister. Å ena sidan kräver man av dem att de ska vara kritiska och självständiga, å den andra sidan kräver man att de ska tycka detsamma som alla andra journalister.

Det är sådana här olyckliga situationer som äter upp ens själ därför förstår man att såväl tidningsredaktörer som journalister är bäst betjänta av att skriva så lite som möjligt.

Folk som fortfarande efterfrågar självständig och kritisk journalistik, hänvisar vi till Dispatch International.

Due an unexpected data loss parts of this article may have been corrupted in the recovery process. This may include, but not limited to, broken links, broken images and incorrect publishing date. Recovered articles are published by "Dispatch Archive".