Antonsson: Jag borde ha lugnat mig

På sin blogg påstod frilansjournalisten Monica Antonsson att hon hade kommit över en lista på människor som beställt ut barnporrfilmer från tingsrätten i samband med en uppmärksammad barnporrhärva. Hon publicerade aldrig listan, men namngav två personer som hon tidigare haft infekterade bloggdiskussioner med och pekade därmed ut dem som klandervärda och med dagens lagstiftning kriminella.

Dispatch International bad Monica Antonsson förklara varför hon agerat som hon gjort och påstått att listan är äkta. Svaren nedan har kommit via mejl och återges här i förkortad version.

DI: Du har hänvisat till tidningen Flashback och deras namnpublicering av
personer som inlämnade beställningar på barnporrfilmer i samband med Huddingehärvan.
Trots att du hänvisar till Flashback så påstår du att det rör Norrköpingshärvan. Varför?

Monica Antonsson: Rubriken [i tidningen Flashback, reds anm] lyder: Namnen och adresserna till de som beställt filmer från barnporrs-rättegången.

I den kopia jag fått från KB [Kungliga Biblioteket, reds anm] nämns inte vare sig Huddinge- eller Norrköpingshärvan. Ett hörn av ena sidan är dock övertäckt. Jag har endast hört talas om Norrköpingshärvan i detta sammanhang och jag känner inte ens till den bakgrundshistorien särskilt väl.

Jag fick ett mail med ett antal pdf-filer som uppgavs vara en lista över dem som hade beställt ut barnporrfilmer i samband med Norrköpingshärvan.

2) Jag berättade om det i bloggen.

3) Denna lista uppgavs vara förmodligen identisk med en lista publicerad i en artikel i tidningen Flashback.

4) Jag beställde en kopia av den från KB. Listorna stämde med några avvikelser nästan överens med varandra.

5) En av sidorna skilde sig utseendemässigt från de övriga. Jag kontaktade därför källan och fick veta att dessa namn hade tillkommit i efterhand.

6) Jag berättade detta i bloggen varpå den kom att kallas tilläggslistan.

7) Någon föreslog att den sidan i stället kunde vara en medlemslista för något kallat Fris.

8) Jag kontaktade min källa och fick uppgiften att så var inte fallet.

9) Det berättade jag också i min blogg.

DI: Anser du att du borde kontrollerat listans tillförlitlighet bättre än vad du gjorde?

Det fanns inte så mycket som gick att kolla eftersom det inte rörde sig om en officiell handling. Jag kollade med FB och jag kollade med källan. Jag försökte också ta reda på vilka personerna på tilläggslistan var och hur de lever nu.

När det inte gick att slå fast vare sig det ena eller det andra så gjorde jag som man ska. Jag skrev det. Och jag har skrivit det hundratals gånger sedan dess. Jag kan inte på något vis gå i god för någon av listorna. De finns, de existerar och är därför äkta men jag kan inte gå i god för dem och påstå något om vad de är mer än det som stämmer med tidningen Flashback.
DI: Ångrar du dina skriverier om listan och de eventuella konsekvenser det fått för de
personer som står på listan?

Ja, det kan jag säga att jag gör. Jag borde ha lugnat mig lite där. Orsaken var att
[här skriver Antonsson en lång harang om konspirationer mot henne som hon tror att denna tidnings chefredaktör Ingrid Carlqvist och några andra namngivna personer ligger bakom, påstår att de har utsatt henne för grova lögner och att hon fick listan för att hitta ett sätt att komma åt en av dem kallad JJ] jordens förtalskampanj i ett angrepp som småningom kokade ner till inte mindre än elva mycket grova lögner av samma slag som de fortfarande håller på med. Det tog mig en vecka att smula sönder dem den gången. Har man aldrig drabbats av något liknande så vet man inte vad det innebär. Det var fruktansvärt helt enkelt. Orättfärdigt och olagligt också men väldigt svåråtkomligt. Källan mailade mig listan i hopp om att kunna hjälpa. Eftersom JJ stod på listan fanns det en chans att vi skulle kunna göra upp. Med hjälp av telefonnumret bredvid hans namn ringde Lena upp. Två gånger. Men han vägrade tala med henne. Då berättade vi om listan. Det var ett försök. Det kunde ha gått. Men det gick åt skogen. Han är en ond man.

Med tanke på att JJ är orsak till alltihop så kan jag inte ångra något alls i hans fall. Tvärtom. Vi gjorde vad vi kunde med det vi hade för att förhindra fortsatt grov brottslighet från hans sida. Vi erbjöd oss till och med att komma dit med en kaffekorg och tala ut om saken.

Om det på något vis har drabbat TJ så ber jag om ursäkt för det. Men det enda som sagts är att han står på en lista som sägs vara en tilläggslista och som jag inte kan gå i god för.

Vad är problemet?

Det är svårt att förstå hur Antonsson resonerar. Hon försöker gömma sig bakom tidningen Flashbacks publicering. Men det den gjorde var att publicera namnen på personer som bevisligen försökt få tag i råa våldtäktsfilmer på barn något som ledde till att lagen ändrades och att det blev förbjudet att inneha barnporr.

Men Antonsson, som alltså är journalist, har påstått att det finns en lista till som bara hon och några andra har. Och att den är äkta för att den existerar.

FAKTA/Pedofillistan

2011 påstår journalisten Monica Antonsson att hon har en lista över personer som beställt ut barnporr från tingsrätten. Antonsson hänvisar till tidningen Flashback som 1994 publicerade namn på personer som i samband med en stor barnporrhärva i Huddinge försökte få ut de beslagtagna filmerna. Flashback konstaterar att den enda som fick ut filmerna från Huddingehärvan var journalisten Robert Aschberg.

När Antonsson påstår att det finns ytterligare en lista på beställare blandar hon ihop två rättsfall och skriver att listan härrör från ett annat stort barnporrtillslag, den så kallade Norrköpingshärvan. Det har nu visat sig att listan i själva verket är medlemslistan i FRIS en förening som arbetade för att stärka pappors rättigheter i vårdnadstvister och därför av vissa betraktades som antifeministisk.

Mainstreammedierna har känt till historien om att två journalister spridit den falska listan under lång tid, men inte skrivit om det. Flera av de falskt anklagade har nu vänt sig till myndigheterna i hopp om att få upprättelse.