En lång het sommar väntar Irans makthavare

Fraktioner inom makteliten slåss inbördes och ingen tar sig an landets problem.

Även om det fortfarande är några månader kvar till Irans presidentval 14 juni är ett slags valkamp redan igång. Anhängare till den sittande presidenten Mahmoud Ahmadinejad spänner musklerna och planerar ett massmöte för 100 000 människor på Teherans Azadi-stadion. Det har möjligen redan ägt rum när denna utgåva av Dispatch når läsarna.

Officiellt ska massmötet fira de personer i regeringen som har hjälpt till att organisera presidentens rundresor till Irans olika provinser, men regeringens kritiker säger att manifestationen i verkligheten är den avvikande fraktionens första valmöte.

Den avvikande fraktionen är den beteckning Ahmadinejads motståndare använder för presidentens fans.

Enligt en rapport som offentliggjordes på webbsidan Entekhab kommer presidenten att utnyttja tillfället till förnyade nationalistiska hyllningar av iransk identitet. Regeringskritikerna i det iranska parlamentet Majlis, däribland den ledande shiitiska prästen, hoyatoleslam Ahmad Salek Kashani, har beskyllt president Ahmadinejad för att missbruka statliga medel för egna politiska syften och har aviserat en undersökning.

Avaz Heydarpour, medlem av parlamentets nationella säkerhets- och utrikespolitiska kommitté, har varnat för att massmötet är en provokation mot Irans högste andlige ledare Ali Khamenei.

Det är tydligt att en del ayatollor fruktar att presidentvalet kan utlösa nya oroligheter liknande dem som utbröt efter det förfalskade presidentvalet 2009. Således har den framstående ayatollan Abbas Kabi sagt att Väktarrådet rådet med ledande shiitiska präster ska godkänna alla kandidater till presidentposten kommer att hindra medlemmar från den avvikande fraktionen och reformistiska kandidater från att ställa upp.

Abbas Kabi varnar för att ett internt krig kan bryta ut när kandidaterna ska godkännas. Ayatollah Mohammad Momen, som är medlem i Väktarrådet, har enligt Fars News Agency (12 april) uttalat sig ännu tydligare. Under ett möte med en ledare för konservativa Islamiska Koalitionen, sa han att om Väktarrådet känner så mycket som en susning av avvikelse från någon kandidat kommer de inte att tveka att diskvalificera honom.

Det är svårt att ta reda på exakt vad de kämpande fraktionerna inom det iranska styret egentligen strider om. Till Dispatch International säger den i USA bosatta iranska kommentatorn och regimmotståndaren Banafsheh Zand-Bonazzi, att de interna konflikterna i den iranska toppen knappast har något reellt innehåll utan handlar om en rå maktkamp.

Under tiden lider Iran av en ekonomisk kris utan motstycke i modern tid. Livsmedel har blivit så dyra att det är svårt för vanliga familjer att få pengarna att räcka till.

Det hjälper inte heller Iran, vilket bland annat visats av Gholam R. Vatandoust, professor i internationella relationer vid det amerikanska universitetet i Kuwait, att regimen spenderar enorma summor på sitt atomprogram. Det pris Iran måste betala för att hålla fast vid detta program är avsevärt, säger han till webbsidan Your Middle East (7 april). Nyligen genomförda undersökningar visar att kostnaderna för Irans atomprogram har passerat 100 miljarder dollar.

Landet lider också kraftigt av de internationella sanktionerna, som beror på att det iranska styret hårdnackat har vägrat göra en överenskommelse med det internationella samfundet om sitt atomprogram samt vägrar låta FN-inspektörer få tillgång till atominstallationerna.

Enligt en analys som Reuters offentliggjorde 21 februari är den iranska makteliten så uppslukad av sin interna maktkamp att den knappast har krafter kvar att ta itu med landets verkliga problem.

Ali Khameneis anhängare fruktar att Ahmadinejads styre försöker utmanövrera landets högste religiöse ledare, och därmed bryta det maktmonopol som ayatollorna i stort sett har haft sedan ayatolla Khomeinis islamiska revolution 1979.

Enligt Reuters kämpar Khamenei och hans rådgivare för att förena de konservativa islamiska krafterna mot den mer nationalistiskt inställda president Ahmadinejad. Om det kommande presidentvalet leder till samma manifestation av missnöje hos folket som 2009, fruktar de religiösa ledarna att det kan hota hela den islamiska revolutionens legitimitet.