Recension: En rasande rolig bok om islam och vänstern förenade i hat

Vänsterns förhållande till despoter och diktaturer är en märklig historia som är svår att förstå. Att man varit positiv till olika kommunistiska sådana är ändå begripligt utifrån gemensamma politiska värderingar där finns en slags röd tråd, en koppling men den nuvarande kärleken till islam och islamism är desto svårare att begripa. Vid en ytlig betraktelse är ju vänstern och islam två helt oförenliga storheter. Som eld och vatten.

Den kanadensiske medborgaren Jamie Glazov som är chefredaktör för konservativa FrontPage Magazine har skrivit en rasande rolig och intressant bok där han reder ut begreppen. Glazov är säkert numera bekant för många av Dispatchs läsare genom sitt teveprogram The Glazov Gang där han i två program under sommaren intervjuat chefredaktören Ingrid Carlqvist (se nedan).

Glazovs bok heter United in hate (Förenade i hat) och handlar till en stor del om vänsterns förhållande till olika kommunistdiktaturer. Han beskriver i raljerande ton hur vänsterns intellektuella okritiskt har hyllat de flesta av 1900-talets diktatorer, och hur de har blundat för alla fakta om hur det stått till i dessa länder.

Detta förhållningssätt har överlevt kommunismens död. Det har i stället flyttats över till stöd för olika islamister.

 

Genom att författaren skickligt diagnosticerar vänsterns relation med kommunistregimer får han fram ett antal förklaringar som kan vara behjälpliga för att förstå hur vänstern i dag har blivit vän med islam.

Författaren kallar vänsteranhängarna för de troende. För likt religiösa tror de på något högre. De troende i Väst är alienerade människor som är övertygade om att att det är något grundläggande fel på vårt samhälle, och att den enda lösningen är att riva det existerande och bygga något helt nytt och perfekt. Glazov använder ett psykologiskt analyserande anslag och menar att dessa alienerade vänstermänniskor har svårt att hitta en mening med sina liv, och att de har svårt att knyta beständiga relationer med andra människor.

De skyller sina misslyckade och torftiga liv på samhället. De omfattar utifrån detta en tro, en sekulär sådan. En tro på en utopisk vision om ett nytt samhälle. Denna tro gör att man avvisar det rådande samhällets demokrati och individuella frihet. I stället längtar man till en värld utan individualism där kollektivet är allt. Vägen dit kan vara kantad med hur mycket elände som helst, men det vill man inte se. Och om man ser det så finns det alltid ursäkter. Även för massmord.

 

Den troende söker heller ingen sanning. Den är redan funnen och den blir också deras identitet. Deras vänner är de som delar deras tro och inga andra.

Eftersom de vantrivs i vårt samhälle känner de gemenskap med alla som är offer för kapitalism och imperialism. När de lever i vårt överflödssamhälle känner de skuld för att de är privilegierade och egentligen inga riktiga offer. Men genom att vara troende så ansluter de sig blint till rörelser som är motståndare till modernitet och kapitalism. De förhärligar främmande kulturer och när ett självhat till den egna kulturen.

De är alltid arga och hatiska till det mesta i den egna kulturen och omvänt till de andra.

 

Hur har den ateistiska vänstern, med sina anspråk på vetenskaplighet och rationalitet, blivit allierad med fanatiska muslimer vars hela existens är kopplad till en sträng gud och där filosofin betraktas som förmedeltida?

Glazov lyfter fram ett antal beröringspunkter och ger flera rimliga förklaringar: Individen är underordnad kollektivet, hatet mot globalismen, den gemensamme fienden USA (min fiendes fiende är min vän) , antisemitismen som är tydlig i synen på Israel och puritanism gällande sexualitet.

Författaren ger många exempel på kopplingen mellan vänstern och islam/islamister. På hur vänsterintellektuella kramar islamister. Som när framträdande vänstermänniskor hurrade för 11 september och menade att USA minsann fick skylla sig själv.

Den här romansen mellan vänstern i Väst och islam började när Sovjetimperiet rasade. Vänstern flyttade helt enkelt över hoppet om att krossa den onda och hatade kapitalismen till fattiga människor från Tredje världen: Muslimerna som när samma hat till USA som de själva gör.

 

Författaren avslutar med att ta upp feministernas ointresse för förtrycket av kvinnor inom islam. Det är kanske det bästa kapitlet i boken. Hedersmord, tvångsäktenskap, polygami, könsstympning, våldtäkt som straff borde ju sätta fart på vilken engagerad feminist som helst, men tvärtemot tiger feministerna. Orsaken är enligt Glazov bland annat att de vänstersinnade feministerna omhuldar multikulturalismens tes om att alla kulturer är lika värda. Det förtryck som kvinnor utsätts för i islam är dessutom USAs, Israels och kapitalismens fel. Att erkänna att kvinnor har det bättre i Väst är en dödssynd. Enligt vår egen Gudrun Schyman är det ju samma förtryck av kvinnor här i Sverige som i talibanernas Afghanistan.

United in hate rekommenderas starkt. Framför allt för att den ger oss redskap att tolka vänsterns relation med islam. Det är vänstermediernas bild av islam som dominerar nyheterna och den behöver utmanas.

 

Jamie Glazov United in hate, The Lefts Romance with Tyranny and Terror. WND Books 2009

 

Arvid Klegg

 

 

Due an unexpected data loss parts of this article may have been corrupted in the recovery process. This may include, but not limited to, broken links, broken images and incorrect publishing date. Recovered articles are published by "Dispatch Archive".