Turkiet är topp-sponsor av ISIS

Medan Danmark är i krig med Islamiska Staten i Irak och Syrien är Turkiet, vår förmodade allierade, fullt upptaget med att hjälpa terroristerna och förtrycka kurderna.

Lars Hedegaard

28 november hölls debatt i Folketingsdebatten med anledning av Enhetslistans förslag om en tuffare hållning mot Turkiet. Den visade att en majoritet av ledamöterna fortfarande menar att landet är en viktig allierad, som vi gör bäst i att hålla oss goda vänner med.

Det finns visserligen ett par minus i kanten erkände flera talesmän bland annat att president Tayyip Erdogan har gjort narr av Danmark i den så kallade Hedegaard-saken om det hemliga frisläppandet av Lars Hedegaards förmodade attentatsman men vi ska inte göra för stor sak av det för vi har fortfarande nytta av Turkiet.

Med denna inställning har Danmark hamnat i den besynnerliga situationen att vi är i krig med ISIS, Islamiska Staten i Irak och Syrien, samtidigt som vår NATO-allierade Turkiet aktivt stöder ISIS och dess kalifat.

 

Detta har de senaste dagarna blivit klart, bortom varje rimligt tvivel.

Det räcker inte med att turkiska soldater setts i vänskapliga samtal med krigare från ISIS enligt trovärdiga rapporter ger president Erdogans regering också aktivt stöd till ISIS-krigarna, som tillåts operera från turkiskt territorium. Därifrån beskjuter de kurdiska och irakiska peshmerga-trupper som försöker försvara den belägrade staden Kobani på andra sidan den turkisk-syriska gränsen.

 

ISIS har tidigare angripit byn från tre håll, låter det i ett uttalande från brittisk-baserade Syrian Observatory for Human Rights och Nawaf Khalil, talesman för Syriens Kurdiska Demokratiska Unionsparti. . I dag angriper de oss från fyra sidor, det vill säga också från turkiskt område.

Mustafa Bali, en aktivist baserad i Kobani, berättar för Associated Press, att ISIS-krigarna har intagit positioner i kornsilor på den turkiska sidan gränsen, och att det nu pågår koordinerade angrepp från turkiskt område.

 

Det står nu klart, att Turkiet öppet samarbetar med Daesh, sa Bali och använde den arabiska beteckningen för ISIS.

Som vi har sagt i månader bevisar detta återigen att Islamiska Staten får stöd [inifrån Turkiet], säger Turkiets prokurdiska Demokratiska Folkparti (HDP) i ett uttalande.

 

I en artikel på Gatestones webbsida skriver den turkiska journalisten Uzay Bulut att det länge har varit Ankaras politik att förtrycka Turkiets stora kurdiska minoritet. Förtrycket började långt innan president Erdogans AKP-parti kom till makten 2002. I årtionden, skriver hon, har Turkiets officiella politik varit: Det finns inga kurder så det finns inget problem. Hon citerar Selahattin Demirtas, en av ordförandena för det pro-kurdiska Demokratiska Folkpartiet: De ville skicka ett meddelande till oss genom en halshuggning, en halsavskärning. Det var ett organiserat angrepp på vårt parti. Den [turkiska] staten ville halshugga vårt partis organisationsledare på partikontoret. Det var staten själv som stod bakom angreppet.

Det bor uppskattningsvis mellan 20 och 25 miljoner kurder i Turkiet. Sedan Lausanne-traktatet 1923, som innebar slutet på Osmanska riket och skapade det moderna Turkiet, har deras kultur, språk och mänskliga rättigheter systematiskt förtryckts, och de har aldrig fått sin önskan om självstyre uppfylld. President Erdogan har fortsatt angreppen på kurderna i Turkiets sydostliga region, där de är i majoritet. Den turkiska militären och polisen fortsätter mörda civila.

 

 

Enligt Uzay Bulut blev minst tre millioner kurder fördrivna och hemlösa under 1990-talet. 3 438 kurdiska städer förstördes och brändes av turkiska soldater.

Hon berättar vidare att Tayyip Erdogan åtminstone utåt har bytt taktik. Han hänvisar nu till kurderna som sina kurdiska bröder, men förvägrar dem fortfarande deras rättigheter precis som tidigare presidenter.

När kurderna 15 september i år försökte öppna tre grundskolor i de kurdiska provinserna Diyarbakir, Sirnak och Hakkari, stängdes de dagen efter av det turkiska inrikesministeriet och polisen. Själv har den turkiska staten inte byggt några skolor åt kurderna. Däremot har den uppfört hundratals fängelser att spärra in dem när de ställer krav på nationella och mänskliga rättigheter.

Bara mellan 2009 och 2012 greps och fängslades hundratals kurdiska aktivister, akademiker och journalister < http://bianet.org/bianet/freedom-of-expression/134065-kck-arrests-deepen-freedom-of-expression-concerns>, och turkiska fängelser är fortfarande fulla av kurdiska, politiska fångar.

 

Men den turkiska staten nöjer sig inte med fängslanden, Diyarbakir-avdelningen av människorättsorganisationen IHD rapporterade under 2014 att minst 580 kurdiska barn har dödats av den turkiska staten sedan 1988, varav 197 sedan AKP kom till makten 2002.

Den 6 november blev den 28-årige kurdiske sociologen och människorättsaktivisten Kader Ortakaya nedskjuten och dödad. Han befann sig i den kurdiska byn Suruc som fredsvakt tillsammans med andra som ville bilda en mänsklig mur för att visa sin solidaritet med de belägrade i Kobani. Enligt rapporten besköt den turkiska armén människorättsaktivisterna med gasbomber och kulor.

Flera andra prominente kurder har de senaste dagarna sårats eller dödats av turkiska trupper inne i Turkiet.

 

Enligt Jonathan Schanzer, som är vicepresident för forskning vid Foundation for Defense of Democracies med huvudkvarter i Washington, har Turkiet nu blivit en av topp-sponsorerna av ISIS.  http://www.newenglishreview.org/blog_direct_link.cfm/blog_id/57786>. ISIS använder Turkiet som marknad för olja och stulna antikviteter. Pengar från Gulfstaterna överförs till Turkiet, varifrån de skickas vidare till Syrien och används till att finansiera ISIS-operationer. Vapenhandeln över den turkisk-syriska gränsen fortsätter. Till detta kommer att de så kallade foreign fighters i stort antal kommer till Turkiet från den muslimska världen, Europa och Nordamerika. Från Turkiet kan de lätt ta sig över gränsen till Syrien.

 

Trots allt detta är det fortfarande den danska regeringens och folketingsmajoritetens uppfattning att Turkiet är en viktig allierad i kampen mot bland andra ISIS. Trots det faktum att Turkiet sedan 1974 olagligen har ockuperat norra Cypern och alltså nu sponsrar det islamiska kalifatet i Syrien och Irak, anser det officiella Danmark fortfarande att Turkiet hör hemma i EU. I varje fall vägrar regeringen att gå till EU med beskedet att en islamisk stat som Turkiet, som förtrycker sin egen och andra länders befolkningar, inte ska ta plats i Bryssel.

Men enligt den syriske kurden Moustafa Mohamad, som hungerstrejkar i Washington i solidaritet med de belägrade i Kobani, kan det hända att Turkiets agerande till sist får världen att vakna och se att det finns ett kurdiskt problem.

 

Uzay Bulut citerar honom med följande uttalande:

Jag tror att det internationella samfundet är på väg att inse att de styrande kretsarna i Turkiet inte bekymrar sig om Islamiska Statens extremism eller känner sig hotade av den. Vad miljarder dollar inte hade kunnat uträtta för kurderna och Kurdistan, har nu blivit serverat oss på ett silverfat: Sunt och ärligt politiskt erkännande.

I dag förbannar jag Islamiska Staten och önskar att den förgörs. I morgon kommer jag att tacka den och de turkiska ledarna för de tjänster de har gjort oss.

 

 

 

 

Due an unexpected data loss parts of this article may have been corrupted in the recovery process. This may include, but not limited to, broken links, broken images and incorrect publishing date. Recovered articles are published by "Dispatch Archive".