LEDARE: Vänsterpartiet där skit blir till guld

Det är inte alls konstigt att RFSL har kastat sig över de gamla kommunisterna. Har man inte längre något revolutionärt program måste man hantera alla möjliga slags besynnerliga projekt.

I dagens artikel om Vänsterpartiets kommunalråd Hanna Thomé har Ingrid Carlqvist valt att använda det tämligen okända begreppet entrism för att beskriva RFSLs Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheters förhållande till Vänsterpartiet. Detta tarvar en förklaring.

Kort sagt är entrism en taktik som går ut på att medlemmar ur en organisation söker medlemskap i en annan i syfte att vinna anhängare i den organisation de infiltrerar eller eventuellt för att splittra den.

 

Ett berömt historiskt exempel är Lev Trotskijs så kallade franska vändning 1934. De franska trotskisterna lade ner sin organisation och gick in i det socialdemokratiska partiet för att vrida det åt vänster och vinna anhängare bland vanliga socialdemokrater. Detta gjorde de 1934-1936 om än med begränsad framgång. Taktiken användes också i bland annat USA.

Efter Andra världskriget försökte trotskistiska organisationer sig på liknande manövrer i bland andra Storbritannien och Sverige.

Entrismen karaktäriseras av att den i normalfallet utnyttjas av småpartier eller intresseorganisationer som inte kan räkna med att lyckas samla massorna under sitt eget banér.

 

I så måtto stämmer beskrivningen av RFSLs manöver i förhållande till Vänsterpartiet: Av förklarliga skäl finns det bara ett begränsat antal bögar, lesbiska, transsexuella och queer-personer och många av dem sympatiserar inte alls med RFSLs rabiata politik. Om organisationen ska kunna vinna folkvalda platser och få tillgång till makt och pengar, måste det ske under ett annat politiskt paraply.

Men det finns också saker som skiljer RFSL från exempelvis den trotskistiska entrismen. Trotskisterna hoppas kunna dra sig ur de socialdemokratiska partierna med medlemsvinst. Men RFSL får förmodligen inte många vänsterpartister att byta sexuell läggning. Därför stannar de kvar i partiet och njuter de politiska och materiella frukterna av sin vällyckade manöver.

 

Det säger en hel del om våra dagars svenska kommunister att de finner sig i RFSLs lättgenomskådade krumbukter och till och med placerar några av organisationens förvirrade talesmän på sina kandidatlistor.

Det hade aldrig gått förr i tiden, när det fanns riktiga kommunister.

Jag minns ett medlemsmöte i det trotskistiska Socialist Workers Party i Los Angeles i början av 1970-talet. Jag var där, för jag var medlem.

Avdelningsledningen hade fått nys om att en grupp inte helt unga personer med en något avvikande sexuell läggning, hade fått fotfäste i partiet. SWP hade inga problem med homosexuella medlemmar och partiet agiterade energiskt för deras rättighet att leva öppet som homosexuella. Men man gillade inte riktigt att medlemmarna av den nämnda grupper agiterade för att äta bajs eller åtminstone slicka rövsvett som det numera heter i Sverige. Inte heller var det bra att de hade rökt hasch inte långt från stället där trotskistpartiet hade hållit sin kongress. Detta fick trotskister inte eftersom man visste att de federala myndigheterna tog varje tillfälle att slå till mot partiet.

Trots tårfyllda vädjanden om att visa tolerans och tålmodighet blev bajsgruppen utesluten. SWPs uppgift var att fixa revolution och införa kommunism inte att vara plattform för vissa gruppers avvikande sexuella uppförande. Sådant fick de ägna sig åt i egen regi. Det hade i alla fall inget med revolutionär politik att göra.

 

Men i det svenska fallet är det antagligen så att Vänsterpartiet inte har något socialrevolutionärt program, som de själva tar på allvar. Därför har de kastat sig ut i ett antal sidoföreställningar, som ingen av de socialistiska och kommunistiska rörelsernas fäder och mödrar ens hade övervägt att ta med i programmet: bisarrt sexuellt uppförande, upplösning av den manliga och kvinnliga identiteten, massinvandring i syfte att avskaffa det svenska folket, stöd till utländska agitatorer som vill införa gudsstyre à la ISIS och så vidare.

Inte konstigt att RFSL ser Vänsterpartiet som lovande mark.

Däremot kan man fråga sig varför Vänsterpartiet fortsätter påstå att de står till vänster samtidigt som det har blivit tummelplats för krafter som vill införa sociala förhållanden som Karl Marx, Friedrich Engels, Lev Trotskij, Vladimir Lenin, Rosa Luxemburg, Karl Liebknecht och alla de andra skulle kräkts på.

Men vi lever i underliga tider, där den enas skit är den andras guld.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Danska

Due an unexpected data loss parts of this article may have been corrupted in the recovery process. This may include, but not limited to, broken links, broken images and incorrect publishing date. Recovered articles are published by "Dispatch Archive".