Fred i Mellanöstern glöm det

För rättroende muslimer betyder fred en paus innan de kan återuppta kampen mot de vantrogna.

Den israeliska landoffensiven mot Hamas i Gaza ser ut att vara inne i en avgörande fas, sedan premiärminister Benjamin Netanyahu har beordrat en utvidgning av insatsen.

I morse meddelades det att den franske utrikesministern Laurent Fabius försök att utverka ett vapenstillestånd har slagit fel. Den egyptiska regeringen, som efter allt att döma har godkänt Israels försök att krossa terrororganisationen Hamas, säger att den inte tänker kommer med fler förslag till vapenvila.

Tills vidare måste alltså kriget ha sin gång.

Om det slutar på samma sätt som muslimska krig brukar sluta, kommer det internationella samfundet att tvinga Israel till ett vapenstillestånd innan den judiska staten har eliminerat hotet från de barbarer som vill utplåna landet från kartan och döda alla judar.

 

Efter ett vapenstillestånd kommer FN, Europa och USA att skänka miljarder till återuppbyggandet av den infrastruktur som Hamas har krossat genom att sända raketer in över Israel.

De skolor, moskéer och dagis som har förstörts eftersom de med FNs godkännande gömde raketer i källaren, kommer att byggas upp igen. Miljarder kommer att skänkas till nödhjälp så att Hamas kan konsolidera sitt herradöme och skaffa sig nya raketer.

Och därefter kommer man att återuppta fredsprocessen.

Det vill säga en process som aldrig skapar fred, men som syftar till att säkra barbarernas överlevnad, så att de kan samla krafter till nya angrepp.

 

Varför skapar fredsprocesser i Mellanöstern aldrig fred?

För att det råder förbud för muslimer för att sluta fred med vantrogna. Som deras guru Muhammed sa i sitt avskedsbudskap i mars 632: Jag fick order att bekämpa alla människor till dess att de säger: Det finns ingen annan gud än Allah.

Eller den berömde Saladdin, Jerusalems erövrare (känd från flera filmer): Jag ska segla över denna ocean till deras öar och förfölja dem tills det inte finns en enda på jordens yta som inte böjer sig för Allah. (januari 1189)

Irans onda ande, ayatollah Ruhollah Khomeini, 1979: Vi ska exportera vår revolution till hela världen tills budskapet: Det finns ingen gud utom Allah och ingen profet utom Muhammed genljuder över hela världen.

Osama bin Laden och chefen för den Iranbetalda Hizbolla-milisen i Libanon, Hassan Nasrallah, har sagt samma sak.

 

Rättroende muslimer får inte sluta fred med vantrogna, om de så är judar, kristna, hinduer, buddhister eller vad som helst.

De kan däremot avtala en så kallad hudna, det vill säga ett tillfälligt vapenstillestånd som kan brytas när helst muslimernas herrar finner det fördelaktigt.

Förebilden för detta är Allahs självutnämnde talesman Muhammed, som 628 ingick en vapenvila i Hudaybiyya utanför Mecka. Den skulle vara i tio år, men efter två år tyckte denne gudsman att det var på tiden att bryta den han hade använt freden till att bygga upp tillräckligt starka styrkor för att krossa sina fiender. Och eftersom Muhammed är den mest föredömliga människan, utrustad med särskilda befogenheter från Allah, så är rättroende muslimer religiöst förpliktigade att följa hans exempel.

1994 ingick den Palestinska Befrielseorganisationens ledare Yassir Arafat ett avtal med Israel, som bland annat gav honom tillgång till Gaza. I Västvärlden andades man ut och framhävde avtalet som ett tecken på att den israelisk-arabiska konflikten var på väg mot en lösning. För detta blev Arafat starkt kritiserad i sina egna led.

Under ett besök i en moské i Johannesburg i Sydafrika 10 maj 1994 avslöjade han emellertid sin plan, något som en journalist blev vittne till

I samma andra accepterar vi nu fredsavtalet, men bara för att fortsätta på vår väg till Jerusalem.

 

Icke-muslimer har förstås ingen aning om vad Hudaybiyya-vapenvilan betyder, men det gör muslimer. Och eftersom Muhammeds ord och handlingar är normgivande för alla muslimer, har de både rätt och plikt att kopiera profetens beteende.

Bara förlorare tror på varaktig fred med Muhammeds supportrar.

Vantrogna länder kan sluta fred med härskarna i muslimska länder, som Israel har gjort med Egypten och Jordanien, men den gäller bara så länge dessa härskare sitter vid makten. Om de skulle bli störtade av islams egentliga makthavare imamerna, islams rättslärda och självutnämnda talesmän för diverse muslimska miliser fortsätter islams 1 400 år långa krig mot alla som inte böjer sig för Muhammeds blodtörstiga ideologi.

Varaktig fred förutsätter därför att muslimerna lägger ner 1 400 års imperialistisk övermänniskoideologi.

Det skulle i så fall vara en världshistorisk nyhet.

 

Due an unexpected data loss parts of this article may have been corrupted in the recovery process. This may include, but not limited to, broken links, broken images and incorrect publishing date. Recovered articles are published by "Dispatch Archive".