Skoangreppet i Malmö var inget hatbrott

Tryckfrihetssällskapets förre kassör har av tingsrätten i Malmö dömts till 75 timmars samhällstjänst för att ha slagit två kvinnor med en sko och öppen hand.

 

Klockan 11 den 2 april avkunnade Malmö tingsrätt dom i målet mot Tryckfrihetssällskapets förre kassör, som stod åtalad för hatbrott då han i förbindelse med en episod utanför akutmottagningen i Malmö 4 augusti 2012 ska ha slagit två kvinnor.

Domen blev villkorlig dom och samhällstjänst. Dessutom dömdes den åtalade att betala ersättning till de skadelidande en mor och hennes dotter på 11 000 respektive 6 000 kronor.

Det är en bråkdel av vad kvinnorna och åklagaren krävde, och måste ses som ett uttryck för att rätten inte tror på deras påståenden om omfattande misshandel, som för moderns del ska ha lett till permanent invalidisering.

 

Med hänvisning till den grova misshandeln krävde åklagaren dessutom ett långt fängelsestraff. Men grov misshandel var det inte tal om, skriver tingsrätten i sin dom:

Gärningen är objektivt att bedöma som misshandel av normalgraden mot respektive målsägande.

Rätten finner det inte bevisat som målsägandena och åklagaren påstod att den förre kassören dunkat moderns huvud mot en vägg. Inte heller dottern har varit utsatt för hemsk misshandel. Det kan, skriver rätten, vara tal om att den dömde har slagit henne en enda gång med öppen hand.

 

Åklagaren Linda Rasmussen lade i stora ordalag upp det hela som ett hatbrott. Hon grundade detta påstående på den åtalades förbindelse med Tryckfrihetssällskapet, som hon under rättegången försökte framställa som en rasistisk, högerextremistisk och islamofobisk förening. Vilket alltså skulle vara orsaken till den åtalades uppförande, med tanke på att de båda målsägandenas slöjor tydligt visade att de är muslimer.

Denna argumentation underkändes helt av tingsrätten: Det är inte visat att det varit frågan om ett så kallat hatbrott.

 

Som det står i domen: [Den åtalade] kan inte anses ha valt ut målsäganden bland andra just därför att de är muslimer utan angreppet skulle mycket väl kunna ses som ett uttryck för hans allmänna sinnestillstånd och berusning. [I domen slås fast, att den åtalade kort tid före angreppet föll av sin cykel och ådrog sig skador i huvudet, bland annat en bruten näsa, reds anm]. I det samhanget [sic] kan också ses det förhållandet att han ger sig på soptunnan/papperskorgen utanför akuten. Det har i målet inte framkommit att [den dömde] särskilt angripit målsägandenas slöjor, den tydliga yttre symbolen för deras trosbekännelse.

Sammantaget, skriver tingsrätten, är det inte visat att ett motiv för [den dömdes] handlande var att angripa målsägandena på grund av deras ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse.

 

Denna slutsats måste ses som ett stort nederlag för åklagaren Linda Rasmussen, som just byggde sitt yrkande om ett strängt fängelsestraff och ett betydande skadestånd till målsägandena på att det var tal om en rasistiskt motiverad misshandel, som skulle ha varit inspirerad eller kanske beordrad av Tryckfrihetssällskapet.

Som enda belägg för detta påstående framförde åklagaren några meningar om Tryckfrihetssällskapet från den vänsterextremistiska Researchgruppen och den mångkulturelle ideologen Göran Rosenberg. I rätten konstaterade hon själv att dessa beskyllningar inte utgjorde några bevis, vilket tingsrätten uppenbarligen håller med om.

 

Eftersom det alltså inte är tal om något hatbrott och eftersom den dömdes koppling till Tryckfrihetssällskapet därför får antas vara utan betydelse för brottet han dömts för, är det märkligt att tingsrätten i sin dom ändå finner det lämpligt att borra i den dömdes medlemskap i Tryckfrihetssällskapet. Om detta står:

När det gäller att bedöma [den dömdes] handlande har mycket fokus under huvudförhandlingen legat på [den dömdes] koppling till det så kallade Tryckfrihetssällskapet och vad sällskapet står för.

Åklagaren har anfört att sällskapet av många bedöms som islamofobiskt medan sällskapets ordförande Ingrid Carlqvist värjt sig mot den beskrivningen. Det förefaller klarlagt att [den dömde] haft en inte obetydlig roll när sällskapet startades men också att han inte representerat sällskapet utåt eller deltagit i den allmänna debatten för sällskapets räkning.

 

Vad menar tingsrätten med dessa överväganden, när den själv har bestämt att det inte föreligger något islamofobiskt brott, och att frågan om vad Tryckfrihetssällskapet står för därför är irrelevant?

Danska

Due an unexpected data loss parts of this article may have been corrupted in the recovery process. This may include, but not limited to, broken links, broken images and incorrect publishing date. Recovered articles are published by "Dispatch Archive".