Somaliska analfabeter har ersatt högutbildade invandrare

Gruppen invandrare från länder med Lågt HDI passerade 2011 en gräns och blev för första gången fler än 100 000 (104 177 personer).

Vem har mest att tillföra Sverige en somalisk analfabet eller en högutbildad europé? Svaret är givet. Invandring är inget enhetligt begrepp. Vilka länder invandrarna kommer ifrån får stora och helt olika konsekvenser för mottagarlandet. Invandring från högt utvecklade demokratiska länder är självklart mer positiv än invandring från outvecklade dysfunktionella länder.
Dagens svenska invandring har helt annan karaktär än den första invandringsvågen i modern tid, arbetskraftsinvandringen på 1950- och 60-talen. Den kom i huvudsak från högt utvecklade länder inom samma kulturkrets som Sverige, och den fyllde ett stort och skriande behov av arbetskraft i den svenska industrin.

Skiftet kom omkring 1970 när den socialdemokratiske statsminister Olof Palme drev igenom den solidariska flyktingpolitiken och öppnade Sveriges dörrar för utomeuropeisk invandring. I dag kommer en allt större del av invandrarna från underutvecklade länder som Somalia, Afghanistan och Irak. Hur påverkar det Sverige?
HDI (Human Development Index) är ett internationellt etablerat mått på hur olika länder fungerar. Det är ett index som används av FN för att jämföra välståndet i olika länder på samma sätt som bruttonationalprodukt (BNP). Men medan BNP fokuserar enbart på materiellt välstånd anses HDI ge en mer heltäckande bild, eftersom det är en sammanvägning av befolkningens förväntade livslängd, utbildningsnivå och BNP.
HDI är uppdelat i fyra grupper:

Sverige och de flesta andra länder i Europa har mycket högt HDI. Alla länder förutom mycket högt HDI betraktas som länder i utveckling.
Både medel HDI och högt HDI kan vara lite vilseledande. Till exempel återfinns Albanien, Rumänien och Azerbajdzjan i gruppen högt HDI.
I gruppen lågt HDI återfinns de mest dysfunktionella länderna, till exempel Somalia*, Rwanda, Liberia och Afghanistan. Det är länder som präglas av politiskt och religiöst förtryck, bristfällig samhällsstruktur, analfabetism, korruption, väpnade konflikter, krig, social upplösning och extrem fattigdom. En allt större del av de utrikes födda i Sverige kommer från och är präglade av sådana länder. Det är givetvis mer sannolikt att människor från länder med mycket högt HDI är en tillgång för det land de kommer till, än att personer från länder med lågt HDI är det.


Större delen av den utrikes födda populationen i Sverige 1960 var arbetskraftsinvandrare, de flesta från de nordiska länderna. 289 141 personer (96,5 procent) hade sitt ursprung i länder med mycket högt HDI. Resterande 3,5 procent av utrikes födda tillhörde någon av de andra grupperna. De som tillhörde gruppen lågt HDI utgjorde endast 110 personer.


Trettio år senare syns effekterna av kursändringen i invandringspolitiken tydligt. Gruppen mycket högt HDI utgjorde då 69 procent av den totala utrikes födda populationen. De resterande tre grupperna har ökat från 3,5 procent 1960 till 31 procent 1990. En stor andel av gruppen högt HDI är utrikes födda från före detta Jugoslavien, Turkiet och Iran.
Gruppen lågt HDI har ökat från 110 personer 1960 till 17 067 personer 1990.


2011 kan vi se dramatiska förändringar i gruppen utrikes födda. Invandrare från länder med mycket högt HDI är sedan cirka tio år mindre än de övriga HDI-grupperna. Gruppen invandrare från länder med lågt HDI passerade 2011 en gräns och blev för första gången fler än 100 000 (104 177 personer).
Hur mycket invandring tål Sverige?
Det är en fråga som man inte får ställa, enligt vissa. Men den är i högsta grad befogad.
Vi har i Sverige aldrig tagit emot så många med låg utbildning. Alltså vet vi inte hur man gör,sa?Jan-Olov Lundberg, strategiskt ansvarig för integration i Borlänge kommun till SR i oktober 2012.
Vilken hjälp barn och ungdomar får med skolarbetet av sina föräldrar betyder mycket för hur de lyckas i skolan. Hur påverkar det en skolklass och de enskilda eleverna att vissa föräldrar är analfabeter och själva aldrig har gått i skola?

Svenska barn och ungdomar har blivit allt sämre på att läsa och förstå en mer komplicerad text. Det är en trend sedan fyrtio år, men försämringen har accelererat kraftigt det senaste decenniet.
Nio- och tioåringars läsförmåga har undersökts sedan i mitten av 1960-talet, och även om de första årens svar inte är helt jämförbara med senare resultat är tendensen tydlig: svenska barn läser allt sämre. Det är ett förvånande resultat som strider mot vår självbild, där läsande är en del av vår kultur, sa Monica Rosén, professor på institutionen för pedagogik vid Göteborgs universitet till DN i mars 2012.
Ingen vågar säga det högt men de starkt försämrade svenska skolresultaten i internationella mätningar är ett resultat bland annat av att en allt större del av elevunderlaget består av invandrarbarn eller barn till föräldrar från låg-HDI-länder.
Det är förstås inte bara läsförståelsen bland barn och unga som påverkas av ett massivt inflöde från länder med lågt HDI och utbredd analfabetism. Många barn och föräldrar till barn är psykiskt söndertrasade av traumatiska krigsupplevelser. Det försvårar naturligtvis all kunskapsinhämtning.

På vår webbplats finns interaktiva diagram där fler år redovisas och du kan följa utvecklingen från 1900-2011 i både andelar, procentuellt och ökning/minskning från tidigare år. Där listas även länderna i respektive HDI-grupp.

*= Vissa länder finns inte med i HDI 2011. Däribland Somalia som i denna sammanställning rankats efter ett tidigare resultat.

Due an unexpected data loss parts of this article may have been corrupted in the recovery process. This may include, but not limited to, broken links, broken images and incorrect publishing date. Recovered articles are published by "Dispatch Archive".