KRÖNIKA: I kväll sätts spiken i kistan för den ovetenskapliga teorin om bortträngda minnen

Extremfeministers attacker mot oskyldiga och tron på bortträngda minnen banade väg för en rad rättsskandaler under 1980-och 90-talen. När nu SVTs Dokument inifrån i kväll sänder en granskning av psykologiprofessorn Sven Å Christianson och hans idol psykoanalytikern Margit Norell, sätts sista spiken i kistan för en ovetenskaplig teori som drabbade oskyldiga familjer mycket hårt.

patriknybergMånga var de som gjorde karriär på denna pseudovetenskap, exempelvis författaren Anna-Karin Granberg som under 1990-talet hyllades av en så gott som enig kritikerkår. Ingen ifrågasatte de bortträngda minnen av övergrepp i barndomen hon skrev om hur orimliga de än var.

I december är det 20 år sedan Umeåpappan fick upprättelse, men den tro på ritualmördande sekter som mördade i patriarkatets tjänst som han föll offer för, kom för alltid att prägla såväl honom som hans dotter. Pappan satt oskyldigt fängslad i nästan två och ett halvt år innan han frikändes.

 

Men trots de massiva bevisen för hans oskuld skrev den före detta kriminalinspektören Monica Dahlström Lannes en debattartikel där hon kallade den friande domen för en skandal och att hävdade att den inte följde FNs barnkonvention. Nu skulle nog ingen våga påstå att justitiemordet i Umeå var befogat. Men för ett par årtionden sedan stod Sveriges rättskipande myndigheter handfallna när extremfeminister och psykoanalytiker gjorde gemensam sak i sin kamp mot det ondskefulla patriarkatet.

Så hade det dock inte behövt vara. Redan då, för 20 år sedan, hade Dispatch Internationals chefredaktör, Ingrid Carlqvist (då reporter på Kvällsposten), avslöjat den pseudovetenskapliga teorin om bortträngda minnen. Carlqvist och några få andra kämpade vid denna tid förgäves för att samhället skulle förstå hur verklighetsfrånvända uppfattningar om ritualmördande sekter i patriarkatets tjänst var att de bara var fantasifoster i sjuka eller extremt godtrogna människors hjärnor. Förhoppningsvis leder debatten om Sven Å Christianson till en genomlysning av fler fall än Quickärendet.

 

Dispatch International har som enda tidning intervjuat Anna-Karin Granbergs bror om hur han ser på systerns bok om de bortträngda minnen hon skulle fått fram vid 31 års ålder när hon fick vatten på sig. Granbergs böcker sålde i stora upplagor, men konsekvenserna för de personer som hon oskyldigt pekade ut blev stora.

Frågan är om justitieminister Beatrice Ask vågar utvidga granskningen. Personer inom etablissemanget fruktar nog att skandalerna som skulle välla fram kan bli för stora att bemästra. Ta bara rättsläkaren Jovan Rajs härjningar i rättsväsendet under 1980-och 90-talen. Svensk rättsmedicin bävar troligtvis för kostnaderna för det mänskliga och ekonomiska lidande som Rajs agenda orsakade.

 

2005 utkom boken Under skalet av pseudonymen Linnéa Lilja. Berättelsen är en vanvettig historia om hur en kvinna får fram bortträngda minnen om sin uppväxt i en ritualmördande sekt. Författaren tackar Rajs för att han hjälpt mig att förstå att jag inte håller på att tappa förståndet. Många är de hjälpare som likt Rajs i dag fruktar en granskning.

Och en sådan granskning behövs för alla offrens skull. Som den utvecklingsstörda kvinna som i början av 1990-talet tvingades till ritualmordsterapi för att kunna berätta om mordet på den lilla flickan Helén Nilsson i Hörby. De terapeutiska övergreppen mot patienten bekostades av Malmöhus läns landsting. Ingen har någonsin fått stå till svars för dessa experiment på en skör utvecklingsstörd kvinna, som förmåddes tro att hon var vittne till mordet på Helén Nilsson.

 

Dispatch International är också den enda tidning som har intervjuat Umeåpappan om hans fall, som var mycket omskrivet för 20 år sedan. I våra dagar försvarar ingen längre hokuspokus-flummet från 1990-talet vars effekt var att skyldiga gick fria och oskyldiga dömdes. Men något ansvar har aldrig avkrävts Hanna Olsson, Jovan Rajs, Monica Dahlström Lannes, Frank Lindblad, Erik Rodenborg och många andra. Trots att deras väg kantas av ett stort antal krossade liv.

I en del fall stavas förklaringen psykisk ohälsa och i andra fall var det iskalla karriärval som låg bakom deras agerande som drev många oskyldiga till självmord. Kombinationen extremfeminism och psykoanalys visade sig vara en katastrof.

 

Artiklar om Umeåfallet och extremfeminismen:

http://www.d-intl.com/2013/05/28/umeapappan-berattar-sa-uppstod-justitiemordet/

http://www.d-intl.com/2013/05/19/justitiemord-ritualmordshysteri-i-umea/

http://www.d-intl.com/2013/06/25/min-syster-gjorde-karriar-pa-logner/

Missa inte när vi uppdaterar, prenumerera på vårt nyhetsbrev. Efter att du tryckt på subscribe skickas ett mejl till dig för godkännande.


Print Friendly