Kommunalvalet i Danmark en seger för högerflygeln

Lyssnar man till danska mainstream-medier kan man få intrycket att det danska kommunalvalet 19 november blev en strålande seger för de röda regeringspartierna, och deras vänsterradikala stödparti Enhetslistan. Danmark är fortfarande rött, skriver Politiken triumferande. Men sanningen är att det är mindre rött än efter förra kommunalvalet.

Valen till de 98 danska kommunerna handlade i hög grad om lokala förhållanden och lokala politiker. Folk röstar på dem man tycker har gjort något bra, eller som man tror kommer att göra något bra för lokalsamhället. Dessutom förvirras den rikspolitiska bilden av att en rad lokala partier man inte känner igen från rikspolitiken, ställde upp. Dessa partier fick 5 procent Trots detta kan man inte låta bli att dra rikspolitiska konsekvenser av kommunalvalet. Det gör medierna, det gör kommentatorerna och det gör de politiska partierna. Resultatet av kommunalvalet har stort inflytande på hur de politiska partierna i folketinget agerar och bedömer sina chanser.

 

Således har det spekulerats i om statsminister Helle Thorning-Schmidt (S) skulle använda en seger i kommunalvalet till att utlysa folketingsval. Inte minst eftersom oppositionsledaren, förre statsministern Lars Løkke Rasmussen (V), under veckorna före valet var utsatt för en mediestorm där han beskylldes för att ha slösat pengar på flygresor i första klass och rent allmänt varit slarvig med pengar.

Venstres (motsvarande svenska Centerpartiet) opinionsmätningar var också på nedgående fram till 19 november, vilket fick kvällstidningen B.T. att på valdagen göra årets mest pinsamma förstasida. Rubriken över fotot av Lars Løkke Rasmussen löd: Reseräknings-kaoset kostar nu borgmästarposter. För Venstre alltså.

Mot den bakgrunden måste det betraktas som en seger att Venstre gick framåt i förhållande till kommunalvalet 2009, nämligen från 24,8 procent till 26,6 procent. Och Helle Thornings socialdemokrater gick tillbaka från 30,6 procent 2009 till 29,5 procent nu.

En ännu större seger för Venstre var att partiet vann 11 nya borgmästarposter och nu har 42 av de 98 möjliga, medan Socialdemokraterna förlorade 15 och landade på bara 34 borgmästare. Det är en allvarlig utveckling för ett parti som traditionellt har betraktat sig som Danmarks största kommunalpolitiska parti.

Kommentatorerna har heller inte undgått att lägga märke till att den socialdemokratiska nedgången är den sjätte i rad, under de val som hållits sedan Helle Thorning-Schmidt blev partiledare.

 

Valets stora förlorare blev Socialistisk Folkeparti, som led ett katastrofalt nederlag och gick från 14,5 procent av rösterna vid kommunalvalet 2009, till ynka 5,6 procent. SFs partiledare Annette Vilhelmsen har själv erkänt att det beror på väljarnas besvikelse över partiets insats i den socialdemokratiskt ledda regeringen. Priset för partiets ministerposter har varit att SF varit tvungna att bryta det ena vallöftet efter det andra, och av många nu betraktas som ett principlöst bihang till de socialdemokratiska och radikala regeringspartierna utan egen politik.

I gengäld har Enhetslistan, som befinner sig på den yttersta vänsterflygeln, stormat fram. Från blott 2,3 procent av rösterna vid kommunalvalet 2009 till 6,9 procent vid detta val. I Köpenhamn fick Enhetslistan nästan 20 procent av rösterna och är nu huvudstadens näst största parti, efter Socialdemokraterna.

 

Denna framgång för den yttersta vänsterna har förlett en del journalister till att utropa valet som en seger för vänsterflygeln. Men så är det inte alls. Räknar man  samman de tre socialistiska partiernas Socialdemokraterna, SF och Enhetslistan så uppnådde de 47,2 procent 2009. 19 november 2013 fick de 42 procent.

Och räknar man in regeringspartnern Det Radikale Venstre som vanligtvis håller till vänster fick de 2009 ihop 51,1 procent, men bara 46,8 nu. Det så kallade blå blocket, det vill säga de borgerliga partierna, har tillsammans gått från 44,2 procent 2009 till 48,2 procent nu.

Förklaringen till vänsterflygelns tillbakagång är att Enhetslistan långt ifrån lyckades dra till sig de röster som SF tappade, samtidigt som Socialdemokraterna gick tillbaka något.

Förvisso har vänsterflygeln kunnat behålla makten i de större städerna som Köpenhamn, Århus och Ålborg, men med en försvagad majoritet.

Med tanke på detta kommer statsministern knappast att utlysa folketingsval i brådrasket.

 

Ett annat intressant resultat av kommunalvalet är att Dansk Folkeparti, som normalt betecknas som rasistiskt i svenska medier, gick fram med två procent och fick 10,1 procent av rösterna. Det är betydligt lägre än vad DF brukar få i folketingsvalen, men hittills har partiet inte förmått slå sig fram som en kommunalpolitisk kraft. Det gjorde de dock i detta val. I Guldborgsunds kommun på Lolland-Falster fick DF 22,1 procent av rösterna och i den storköpenhamnska kommunen Hvidovre 19,4 procent. I båda kommunerna såg det ut som om DF skulle få borgmästarposten, men i skrivande stund verkar det ha misslyckats.

I gengäld har Dansk Folkeparti erövrat en av de sex borgmästarposterna i Köpenhamn den första borgmästare partiet någonsin haft.

 

Allt sammantaget har kommunalvalet inte i någon högre grad ruckat det rikspolitiska maktförhållandet mellan det röda och det blå blocket. Däremot har de yttersta flyglarna i båda blocken Enhetslistan i det röda och Dansk Folkeparti i det blå blocket stärkts.

Dansk politik har alltså blivit ännu mer polariserad.

Tyckte du om den här artikeln? God journalistik kostar pengar men på grund av ständiga attacker mot oss kan Dispatch International i nuläget inte ha prenumeranter. Vi hoppas därför att du vill stödja oss med ett ekonomiskt bidrag. Klicka här för att donera en slant!

Missa inte när vi uppdaterar, prenumerera på vårt nyhetsbrev. Efter att du tryckt på subscribe skickas ett mejl till dig för godkännande.


Engelska, Danska

Om Lars Hedegaard

Lars Hedegaard. Historiker, Chefredaktör och ansvarig utgivare Dispatch International.